Hoppa till huvudinnehåll
#6 2012
3 min läsning

Fristadsstafetten – Sedigheh Vasmaghi

I april fick Uppsala en ny fristadsförfattare: den iranska juristen och poeten Sedigheh Vasmaghi. Efter presidentvalet 2009 i Iran deltog hon öppet i proteströrelsen genom att publicera dikter och artiklar där hon tog ställning mot all fundamentalism. Trakasserierna och hoten mot henne ökade och till slut tvingades hon lämna landet, efter det att en arresteringsorder hade utfärdats. För PEN/Opp har hon skrivit tre dikter.

Credits Text: Sedigheh Vasmaghi Översättning från persiska: Reza Rezvani 27 september 2012

Visst har jag sett en måne spira

Vem har sett gröna blad växa på en galges bjälke

nytt liv grönska i ett fnöske till trästolpe?

Den avrättades huvud tar jag till mitt vittne att sig

gulnade stolpar till grönskande plataner förvandla kan

Vem har sett i mörka natten växa en sol

en stjärna, en måne ur en förtorkad galgstolpe?

Den avrättades huvud tar jag till mitt vittne

att det hända kan, oja!

Visst har jag sett en måne spira

en sol, en stjärna skjuta skott

var än en martyrs blod utgjutits

ur den hårda stenen en tulpan utskjuta

Visst har jag sett monstret brottas ner

som glaskross bryta sönder

falla under tystnadens fötter

det hjärtlösa monstret vissna och falna

Visst har jag mitt i vintern sett violer

sträcka sitt huvud upp ur snömassan

och viska till grönskans vänner att våren

snart skönjas kan ur vägdammen!

………………………………………………………………………………………

Tänk så mycket frihet jag har

Tystnad, exil eller fängelse

Tänk att jag är fri att av dessa

tre vägar välja vilken jag vill!

Tänk så mycket frihet jag har!

Och ju äldre jag blir

desto girigare verkar jag bli

när det gäller frihet!

Många vägskäl ligger framför mig!

Vilken väg ska jag välja

för att uppnå mitt hjärtas begär?

Var finns ni, min längtans föremål?

Vad är ni för några, min längtans föremål?

Tystnadens svarta murar

exilens höga och hårda klippor

fängelsets järngaller

skiljer mig från er!

Men alla dessa avstånd

kommer jag att övervinna!

Med en drivkraft högre än murar

en vilja fastare än klippor

och ett mod som

tvingar fängelsets galler

att böja sig

Ja!

Jag ska övervinna dessa hinder!

Att tiga? Hur skulle jag kunna tiga

när de i mig begravda orden

poppar upp oavbrutet?

Ty så är det med ord:

var de än grävs ner grönskar de!

I innanmätet av tystnadens murar

i hjärtat på exilens klippor

i kärnan av fängelsets galler

De kan till och med grönska

i fångvaktarnas skallar

och i förhörsledarnas förstenade bröst!

Jag kommer att övervinna alla dessa avstånd

för att nå fram till mina önskemål

Jag kommer att se till att

alla dessa avstånd grönskar

Jag vet vad mina önskemål står för

och att de förtjänar

vilken uppoffring som helst

………………………………………………………………………………………

När stjärnorna slocknar

När stjärnorna slocknar

är soluppgången nära!

Känn morgonens ljuvliga doft

känn hur livet doftar

som morgonens rykande färska bröd.

Lyssna! Hör

hur morgonens steg kommer närmare

hur sparvarna långsamt börjar kvittra

hur luften av svalornas vingslag smått vibrerar.

Än går nattdyrkarna omkring

och fortsätter sprida fasa

utan att något vilja märka!

Att natten nämligen oåterkalleligen

lämnar plats åt morgonens lärka.

Nattdyrkarna vill inte veta det här:

att när stjärnorna slocknar

soluppgången så nära, så nära är!

ICORN
The International Cities of Refuge Network (ICORN) är ett internationellt nätverk av fristäder för författare, dramatiker, journalister och andra professionella skribenter som lever under hot i sina hemländer. Upprinnelsen till fristadssystemet var den fatwa som 1989 riktades mot Salman Rushdie. Det finns i dag omkring 40 fristäder globalt varav sex i Sverige: Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö, Växjö och Sigtuna.

Donera

Stöd yttrandefriheten runtom i världen genom att ge en gåva till PEN/Opp. Varje bidrag gör skillnad!

Ge en gåva på Patreon
Fler sätt att engagera sig

Sök