Publicering online – en ny arena för censurerade författare i Iran

Användandet av internet ökar i Iran – landet har mer än 46 miljoner internetanvändare och hälften av befolkningen har tillgång till smarta telefoner. Detta öppnar nya kanaler för bokförlagen att tillgängliggöra bannlysta eller censurerade böcker. Azadeh Iravani, förläggare på online-förlaget Nogaam, berättar om hur de använder sig av teknologin för att kringgå censuren. 

8 juli 2015 Text: Azadeh Iravani Översättning från engelska: Jan Henrik Swahn

Det börjar med en idé, en mening, en dialog eller en enkel bild. Något som får författaren att lyfta pennan och börja skriva. Många dagar och nätter går åt till att utveckla karaktärerna, författaren svettas blod som pumpar liv i berättelsens ådror, skrivkrampen betvingas till slut under stor vånda, tills det som skulle skrivas en dag äntligen är färdigt – ett stycke av författarens själ stöpt i ord. En värld har skapats som inte finns någon annanstans. Men vad händer sedan? Är det ett mästerverk eller bara strunt? Om det inte blir läst av andra – diskuterat och kritiserat – betyder det ingenting.

Du har kanske hört sägas att författarbanan är olönsam. Det kanske svåraste kruxet för de flesta författare i dag är att hitta och övertyga en förläggare om att trycka just deras bok. Men inte i mitt land – inte i Iran.

I Iran måste varje författare som vill få sin bok publicerad först skicka manuskriptet till Ministeriet för kulturell och islamisk vägledning för att anhålla om publiceringstillstånd. Det kan dra ut på tiden innan man får svar och ens manus kan stå på väntelistan från två månader upp till ett år. Det finns heller ingen entydig policy eller mall för vad som får skrivas, vilket leder till att författare länge kan tvingas sväva i ovisshet om vad som gäller. De flesta manuskript returneras till författaren med en lång lista över begärda rättelser, ändringar och tillägg som måste åtgärdas innan det kan bli tal om publiceringstillstånd.

Sedan Hassan Rouhani tillträdde som president 2013 har manusgranskningen fått upp tempot och kommunikationsnivån mellan förlagen och kulturrådet höjts, men det finns fortfarande svartlistade författare och bannlysta böcker och censurmaskineriet rullar på som vanligt. Trots det när författare och förläggare visst hopp om att den mörkaste perioden för massmedia i Iran nu kan ha avslutats. Bokcensuren hårdnade under Mahmoud Ahmadinejads presidentperiod (2005–2013), vilket ledde till att författare tvingades gömma sina alster, publicera dem illegalt eller lägga ut dem gratis på nätet. Många böcker som getts ut tidigare förbjöds då Ahmadinejad satt vid makten, samtidigt som inflationen och den ekonomiska krisen hade en förödande inverkan på förlagsindustrin. Folk hade inte längre råd att köpa böcker. Allt fler författare ägnade sig dessutom åt självcensur för att öka utsikterna att få publiceringstillstånd.

Online- och digital publicering har på senare år varit föremål för heta diskussioner runt om i världen. Några länder går i bräschen för utvecklingen, medan andra håller en betydligt lägre och mer avvaktande profil, där motståndarnas varningsord om försäljningssiffror och bristande lönsamhet ges stort utrymme. Det går dock inte att förneka att publicering online erbjuder stora möjligheter i ett land som Iran, där yttrandefrihet saknas och varje skrivet ord måste genomgå offentlig granskning innan det kan tryckas.

De senaste åren har användandet av internet och smarta telefoner ökat betydligt i Iran – åtminstone hälften av alla iranier har enligt den officiella statistiken tillgång till smarttelefon i dag. Landet har mer än 46 miljoner internetanvändare (ett genomslag på 57,2 procent) vilket står för nästan hälften av alla internetanvändare i hela Mellanöstern (där nätåtkomsten för många är allt annat än regelbunden).

Noogam (”Nytt steg”) bildades i december 2012 i ett försök att med hjälp av ny, innovativ teknologi möta de behov som uppstått inom förlagsbranschen i Iran. Nogaam är ett självständigt, ”sponsrat” online-förlag som ger ut delvis censurerade eller helt förbjudna böcker i Iran. Genom att erbjuda sådan kvalitetslitteratur gratis ges författarna ökad rörelsefrihet medan läsarna bereds tillgång till censurerade verk inom en rad skilda områden, från politik och samhälle till historia och religiöst eller socialt brännbara ämnen.

Utöver att erbjuda publiceringsmöjligheter för provokativ litteratur utgör Nogaam ett debattforum där känsliga och angelägna frågor kan ventileras. Nogaam arbetar utifrån en sponsringsmodell som innebär att författare skickar in sina manus för granskning av en grupp professionella lektörer, och om dessa antar manuset presenteras det på webbsajten, varefter vem som vill kan välja att ”sponsra” det. Sponsorerna kan vara exiliranier eller iranier som bor i landet. När ett manus har fått tillräckligt med pengar publiceras det kostnadsfritt sedan ett Creative Commons-upphovsrättslicensavtal upprättats. Därmed föreligger ett formellt kontrakt mellan förlaget och författaren som säkerställer den senares royalty och copyright för boken.

Hittills har 25 böcker publicerats inom en rad skilda genrer och redan har Nogaam tusentals användare som besöker sajten regelbundet, varav 70 procent kommer inifrån Iran. Böckerna inkluderar poesi, romaner, novellsamlingar och facklitteratur inom så skilda ämnen som relationer och jämlikhet mellan könen, sociala och religiösa tabun, hbtq-litteratur och undergroundmusik.

Systemet med publicering online öppnar möjligheten för läsare från hela landet och från världens alla hörn att få tillgång till samtida persisk litteratur. I storstäder som Teheran liksom i småstäder och byar i landets norra och södra gränstrakter – överallt finns de som stödjer Nogaam och gör det möjligt för censurerade författare att publicera sig och nå en global publik. Varje titel som Nogaam publicerat har i genomsnitt laddats ner 2500 gånger sedan den första boken gavs ut – en anmärkningsvärt hög siffra om man betänker att den genomsnittliga förstaupplagan av en bok som ges ut i Iran i dag ligger på mellan 500 och 1000 exemplar.

Publicering online för bannlysta eller censurerade böcker tycks vara en av de bäst fungerande sätten att distribuera böcker inom landet. E-böckernas lättåtkomlighet torde vara ett högintressant fenomen för Irans bokläsande allmänhet, inte minst med tanke på att det saknas ett organiserat och systematiskt distributionssystem i landet. Det har lett till att även statligt sanktionerad litteratur ibland har svårt att nå ut i bokhandeln. De stora förlagshusen har egna distributionskanaler medan småförlagen – särskilt de utanför huvudstaden – dras med svåra distributionsproblem.

Iranska förläggare och författare är alltjämt skeptiska till e-bokens möjligheter att bli en kommersiell framgång, att kunna hantera piratkopieringshotet och nå ökad efterfrågan på marknaden. Redan har dock exilförlag och författare som lägger ut sina egna texter online skapat förutsättningar för att etablera en livskraftig sektor för persisk litteratur på nätet. Förlag som Nogaam och H&S Media i London, liksom Naakojaa i Paris banar väg för en formlig revolution för e-boken i Iran. För läsare som i decennier satts på svältkost i form av ”sanerade”, självcensurerade och statligt sanktionerade böcker finns nu möjligheter till ett alltmer varierat utbud – i och med tillgången till en litteratur som spränger de gamla gränserna och befriar sig från alla självpåtagna kompromisser. Det börjar med en idé, en mening, en dialog eller en enkel bild. Författaren kan skapa en värld som inte finns någon annanstans, för att sedan smärtfritt dela den med sin egen.