#11 2013

GULAG lever och mår bra i Mordvinien

”Om du har suttit i läger i Mordvinien då kommer helvetet att verka som en lyxig badort.”

Alla vet vilka medlemmarna i Pussy Riot är, och Nadezjda Tolokonnikovas brev från fånglägret IK-14 publicerades över hela världen. Men det stalinistiska arvet i ryska fängelser är fortfarande en skamlig hemlighet, enligt Tolokonnikovas man, Pyotr ​​Verzilov, som i denna text uppmanar till internationell solidaritet.

Tjetjeniens tsar

Den ryske journalisten Alex Tor har specialiserat sig på situationen i Tjetjenien och Ingusjien i norra Kaukasien, som har en historia av krig och våld. Bland annat har han skrivit om korruption, flyktingar och kidnappningar. På grund av detta

Vad har hänt med multinationella Ryssland?

Nationalismen gror sig allt starkare i Ryssland och främlingsfientlighetens frammarsch i samhället är i dag ett faktum. ”Det är inte längre bara skinnskallar och radikaliserade unga män som skriker: ’På svartingarna!’ Det

Ryssland mellan säkerhet och demokrati

Efter 11 september beskrivs de avgörande samhällsfrågorna ofta som ett val mellan säkerhet och hot snarare än mellan frihet och förtryck. Så också i Ryssland. Men det finns stora skillnader – i Ryssland används annan taktik

GULAG-arkipelagen har ännu inte sjunkit i havet

Hur hanterar man bäst minnet av den stora terrorn? Den kända journalisten Jelena Rubinova har besökt två av de platser där minnet av Stalins terror ännu är ett öppet sår – som i Olympiadens Sotji.

Litteratur är inte journalistik

Förr såg staten till att göra livet svårt för författarna i Ryssland. Men till skillnad från journalisterna är ryska författare i dag friare att skriva om vad de vill. Natasja Perova, redaktör för den litterära tidskriften

Ur diktcykeln kognitiv kapitalism

Alexander Skidan (född 1965) är en av Rysslands mest samhällskritiska poeter. Hans poesi utgår ofta ifrån det komplexa samspelet mellan etik, estetik och politik. I denna nyskrivna dikt ger han en kommentar till

Vredens dag

Poeten Kirill Medvedev anses i dag vara en av de mest lovande poeterna i sin generation. Han var också en av de aktivister som öppet protesterade vid rättegången av Pussy Riot i fjol, då han arresterades för att ha

Ankomsten

Det är först dagens 20- och 30-åringar som kan skriva om tillståndet här och nu, och betrakta Sovjetunionen som en rent historisk epok”, skriver kritikern Natasja Perova på annan plats i detta nummer. Författaren Irina

Anteckningar om ”revolutionen” i provinsstaden N

Den som anser att dagens Ryssland är på fel väg hoppas också på politiska alternativ. Men den ryska oppositionen har ofta varit splittrad – och hur protesterar man mot en tidvis svårgripbar motståndare? Sådant grubblar

Putins kamp för ”traditionella värderingar”

”Traditionella värderingar” kan låta som något harmlöst och gammaldags – tills man förstår att det handlar om motsatsen till de rättigheter som är grunden för den moderna demokratin. Maria Tjisjtjenkova som är samordnare på Front Line Defenders

”Den förföljelse som just nu pågår av det ryska civila samhället saknar motstycke”

Ryska myndigheter fortsätter att tysta kritiska röster i landet och utmåla rättighetsorganisationer som utländska krafters betalda underhuggare. Tanya Lokshina, programchef för Human Rights Watch Ryssland, har övervakat

Dissidentbloggen dyker ner i Ryssland

När detta skrivs präglas rubrikerna i svenska tidningar av det faktum att svenska nynazister överfallit en antirasistisk demonstration i en stockholmsförort och knivskurit två demonstranter. Händelsen kommer att dröja sig kvar i det allmänna medvandet några dagar, för att sedan sjunka ned i den oro som många av oss bär i bakhuvudet, av en tilltagande och alltmer våldsbenägen högerextremism och nationalism i stora delar av Europa.

Nynazismen sägs ibland vara allra starkast i Ryssland, av alla europeiska länder. Ett av dess offer var sociologen Nikolaj Girenko, som 2006 sköts till döds i S:t Peterburg. Han hade under åren före mordet profilerat sig som en expert på den framväxande nynazismen och ultranationalismen i Ryssland, och användes ofta som expertvittne vid rättegångar om hatbrott. Han förstod bättre än många i sin samtid risken med den framväxande hatkultur som riktade sig mot olika minoriteter – vare sig vi talar om kaukasier och andra folkgrupper från andra delar av det ryska väldet, ryska judar eller sexuella minoriteter. Girenko var en av de modiga personer som vågade tala tydligt om den destruktiva utvecklingen i sitt hemland och fick plikta med sitt liv. Andra namn på den listan skulle kunna vara Anastasia Baburova och Anna Politkovskaja.  Mordet på Nikolaj Girenko var ett uttryck för en växande högerextremism i Ryssland – men poängen är att det kunnat hända på många andra platser i Europa. Det som sker i Ryssland hänger med nödvändighet samman med vad som händer i andra delar av världsdelen. Förstår man inte det gör man sig dum. Därför är det inte en enskild rysk angelägenhet när man stiftar lagar som kriminaliserar en offentlig diskussion kring homosexualitet och andra ”icke-traditionella” samlevandsformer. Inte heller när man stiftar blasfemilagar och kriminaliserar religionskritik – något som kan se ut som ett avtryck av den sovjetiska kriminaliseringen av människors tro – samma sak, bara tvärtom.