#15 2014

De vi var

”Män slits upp ur sina sängar, kläs av nakna och tvingas ut på gatorna. Människor skrattar och pekar finger åt dem. Bilder av dem publiceras på nätet med vulgära kommentarer medan världen sover och blundar för det som händer; det här är inte tillräckligt stort för att skapa nyhetsrubriker ute i världen.”

I januari i år antog Nigeria en anti-gay-lag som gör det kriminellt att vara homosexuell och förbjuder hbtq-organisationer. Denna lag tvingade den nigerianska författaren Jude Dibia att lämna landet. Hans verk behandlar frågor som sexualitet, könsroller och ras till stigmatiseringen av hiv/aids i dagens Afrika. I denna novell skildrar han den hårda vardagen för en homosexuell man i Nigeria.

Resolution om anti-hbtq-lagstiftning som inskränker rätten till yttrandefrihet

PEN Internationals kongress i Kirgizistan i oktober handlade många av diskussionerna om den nya vågen av lagstiftning mot att diskutera könsidentitet och sexuell läggning. PEN kom fram till att sådana lagar representerar

En konstlad rädsla

Lagen som förbjuder diskussion av ”otraditionella samlevnadsformer” i dagens Ryssland skuldbelägger inte bara hbtq-grupper. Den tjänar också till att osynliggöra verkliga problem och hur samhället faktiskt ser ut – i ett

Ännu ingen Uhuru* för hbtqi-grupper i Zimbabwe

Hbtqi-personer i Zimbabwe utsätts regelbundet för kränkningar av regimen. I samband med valet 2013 eskalerade övergreppen när president Robert Mugabe försökte vinna väljare genom löftet att om han vann skulle det bli ett ”

Att leva på randen av en vulkan

I takt med att hbtq-personer alltmer framställs som samhällets fiender i Ryssland ökar pressen på dem. Men den nya lagen har också framkallat ett förtryck som även tidigare var verkligt, men mer osynligt, skriver aktivisten Svetlana Zacharova som

”Att jag fanns var brottsligt i sig”

Att vara homosexuell i Iran har ett högt pris. Inte minst om man dessutom är författare och öppen med sin sexualitet. Den 21-årige Payam Feili är den första författaren i Iran som öppet skrivit om sin sexuella läggning, i

Innan månförmörkelsen

Iran är ett land fullt av paradoxer. Samtidigt som landet har stränga lagar mot samkönade relationer, är könsbyte för homosexuella en blomstrande industri som uppmuntras av regimen. På det sättet kan de hävda att

Dikter på flykt

Den iranska poeten och hbtq-aktivisten Elham Malekpoor har publicerat ett flertal diktsamlingar som censurerats i Iran. Hennes arbete fokuserar främst på barns och hbtq-personers rättigheter, vilket lett till förföljelser

En eftermiddag i Bisjkek

Den brittiska journalisten och författaren Juliet Jacques framträdde på PEN Internationals kongress i Kirgizistan och berättade om transpersoners situation i Thatchers England, då det förelåg en liknande censurlag i

Den grekiska lagen försöker hinna ifatt verkligheten

Utvecklingen i Grekland är motsägelsefull – å enda sidan skärps lagstiftningen om hatspråk riktat mot hbtq-personer, men samtidigt blir hot och våld alltmer vanligt. En viktig strid pågår just nu i den moderna

Hoten mot hbtq-personer är ett hot mot vår yttrandefrihet

Det som inte får sägas är alltid mycket viktigt. Det vet alla de författare som närmast förvånat insett att de skrivit något kontroversiellt – när de själva trodde att de skildrade ovanliga människoöden, en okänd del av samhället eller bara sin egen vardag.  Naturligtvis söker konsten mellan varven konflikten och provokationen, naturligtvis vill man ibland chockera och reta, det är en del av den moderna kulturens väsen. Men verkligt farlig blir litteraturen när man helt enkelt visar en del av verkligheten som finns där, men som inte får nämnas. För då kommer alltid följdfrågan: Varför får man inte tala om just detta? Vad är det som står på spel?

När man börjar tala om något förbjudet verkar motståndet också följa en sorts cykel, som kan se liknande ut oberoende av ämnet som sådant. Vare sig man talat om slaveriet, kvinnors rättigheter eller hbtq-personers rätt att vara en del av samhället verkar motståndet följa samma kurva. Först säger man: Det där är inte viktigt, inte behöver vi gräva i det. Sedan kommer förlöjligandet: Hur skulle det se ut om man släppte slavarna fria? Hur skulle det gå om kvinnorna fick rösta? Det säger ju sig självt att det inte skulle gå. Det är ju ”mot naturen”.

Sedan kommer den farligaste fasen: våldet, fängslandet, hoten. De kommer inte först, utan när friheten faktiskt börjar vara inom räckhåll.