#20 2016

En dag kommer jag att återvända till mitt hemland

”Jag kan inte beskriva mina motstridiga känslor när jag beger mig ut med mitt syriska pass i fickan med svenskt uppehållstillstånd och någon sorts turkiskt ID-kort. Jag kan nu ropa i tunnelbanan mitt under rusningstid: ’Titta noga, det ni ser är en tredimensionell människa!’”

Den syriske poeten Housam Al-Mosilli tvingades fly från Syrien 2012 efter att ha fängslats och torterats i tre omgångar. Under fyra år levde han i exil i Istanbul i väntan på en fristad. Den 25 februari anlände han till Linköping som stadens första fristadsförfattare. Vi bad honom skriva dagbok under den sista tiden i Istanbul. 

Fristadsförfattare på grund av sexuell orientering

För den somaliska författare Ahmed Mohamed blev det alltför riskabelt att vara öppet homosexuell och skriva om det i en starkt homofobisk miljö. Med hjälp av ICORN kunde han till slut bli Skellefteås första fristadsförfattare. Men verkligheten som

Mörkret över Mosul – om journalism och IS i Irak

För den irakiske journalisten och författaren Nawzat Shamdin har innebörden i ordet hem kommit att omtolkas under de två år han varit bosatt i Skien, Norge. I över ett årtionde hade Shamdin i sitt journalistiska arbete satt ljuset på grymheter begångna av milisgrupper i Irak och i synnerhet av den Islamiska staten (

”Jag kan fortfarande höra bomberna i bakgrunden”

2013 fick Sverige sin första fristadsmusiker – den kontroversielle rapparen Khaled Harara från Gaza. I sina texter diskuterar han den politiska situationen i Palestina från ett humanitärt och socialt perspektiv. Bland annat

”Min stad, som inte är min”

Efter mordet på oppositionspolitikern Boris Nemtsov som sköts till döds i Moskva den 27 februari 2015, blev situationen ohållbar för alltfler intellektuella i Ryssland. Däribland för den ryska författaren Anzhelina

Det omöjliga och oövervinnerliga ICORN

I dag finns det 52 fristäder runtom i världen. Helge Lunde, ordförande för ICORN (International Cities of Refuge Network), den organisation som samordnar världens fristäder för förföljda och hotade författare och konstnärer

Vad gör en fristadssamordnare?

Enligt avtalet med ICORN ska varje fristad utse en koordinator som ansvarar för projektet. Vad innebär den rollen? Jasmina Rihar, samordnare i Ljubljana, Slovenien, svarar här på den frågan och ger en personlig inblick i

Från Havanna till Reykjavik

Den kubanske poeten Orlando Luis Pardo Lazo tvingades lämna sitt hemland 2013, efter att ha stämplats som ”landsförrädare” och anklagades för att bedriva ”kontrarevolutionär” verksamhet – genom sin poesi. I september 2015

Casa Refugio Citlaltépetl – ett hem för exilförfattare i Mexiko

I den levande stadsdelen Condesa i Mexiko City finns Casa Refugio Citlaltépetl – ett hus som kombinerar arbetet med att ta emot förföljda och hotade författare, översätta och ge ut exilförfattare, arrangera litteratursamtal

Fredssånger för Sudan

Månad efter månad envisades den sudanesiske musikern Abazar Hamid med att skicka sina freds- och kärlekssånger till regeringens musikövervakningskommitté som mestadels censurerade och avvisade dem. I Sudan är fred, kärlek

Fristäder – mot terror

Redan 1997 höll Jacques Derrida en föreläsning som talade om hur det skulle bli. Det var när ”Författarparlamentet” (International Parliament of Writers) höll sin konferens i Strasbourg, och ämnet var ”fristäder”. IPW hade kommit till på initiativ av Vaclav Havel och drev på frågan om fristäder för hotade och förföljda författare, en rörelse som kommit i gång efter fatwan mot Rushdie 1989. Men som IPW och PEN framhöll fäste hotet mot Rushdie också uppmärksamheten på den stora grupp av författare som mördats eller förföljdes utanför medialjuset, vilka alla var i behov av möjligheten att freda sig – och att fortsätta skriva och fästa ord på vad människor tänker. Författare, journalister och andra ”kulturarbetare” är i stora delar av världen en alltmer utsatt grupp, just därför att de klär i ord åt andra vad totalitära stater och terrorgrupper av olika slag anser inte får sägas högt.

Fristadssystemet var ett svar på denna påtvingade tystnad. Redan 1996 anslöt sig Stockholm, två år senare Göteborg. I dag har Sverige femton fristäder; i hela världen finns det drygt femtio, som samarbetar med stiftelsen ICORN med säte i norska Stavanger. ICORN växte efter 2006 fram som systemets garant då IPW råkade i ekonomiskt trångmål. Och vid sidan av ICORN finns även några fler fristäder som verkar i egen kraft genom att under några år ge skydd och arbetsro åt dem som skriver ned det som inte får sägas.

Men tillbaka till Strasbourg 1997. Derrida hörde också han till initiativtagarna till Fristadssystemet och ville i sin föreläsning lägga en filsofisk grund för arbetet och argumentera för dess nödvändighet. Han kallar som vittnen en hel rad tunga namn – från Dante och Immanuel Kant till Hannah Arendt. Det finns två led i Derridas resonemang som är särskilt viktiga att uppmärksamma.

Subscribe to The Dissident Blog - Issues