Ironin i att bli censurerad

En introduktion till konstnärsduon Lőrinc Borsos
See No Evil, Hear No Evil, Speak No Evil, 2017. Foto: konstnären
See No Evil, Hear No Evil, Speak No Evil, 2017. Foto: konstnären

Konstnärsduon Lőrinc Borsos skapar en alternativ nationsbild, som en motvikt mot den officiella bilden av Ungern - en inte helt ofarlig verksamhet.

6 mars 2018 Daniel Gustafsson

Den ungerska kulturpolitiken rör sig mot en allt högre grad av centralisering och kontroll, men som Gergely Nagy skriver i sin artikel i denna Dissidentblogg: ”Inget har förbjudits, ingen har blivit fängslad.” Konstnärsduon Lőrinc Borsos är dock ett av de ovanliga fall där konstnärer verkligen har blivit censurerade av ungerska myndigheter. Detta inträffade på Collegium Hungaricum i Wien 2017, där verket See noo evil, hear no evil, speak no evil, plockades bort ur kollektivutställningen ”Real Hungary” bara några timmar innan vernissagen.

 

Verket i fråga består av tre ungerska flaggor på rad, där en av de färgade fälten på var och en har ersatts av ett fält med svart, glansig färg. Enligt direktören för Collegium Hungaricum i Wien, Mária Molnár, ”kunde inte ett politiskt verk visas på ungerska institutet, särskilt inte ett där en nationalsymbol skändas.” Konstnärerna själva däremot hävdade att verket inte alls var tänkt att uppfattas politiskt:

- Syftet med våra verk var att erbjuda ett kritiskt svar till själva utställningskonceptet, och inte att dra igång en politisk skandal. Med vårt urval ville vi presentera formellt abstrakta verk i en utställning som verkade i en realistisk tradition, vi ville reflektera kring problemet med kategoriseringar.

 

En ironisk sida av det som inträffade är det faktum att konstnärerna själva tidigare har intresserat sig för censurerad konst. Till en utställning 2015 skapade de ett verk med titeln Censored Imre Bak, där en originalserigrafi av den abstrakta konstnären Imre Bak målats över med en svart rektangel. Verket var en kommentar till hur en abstrakt målning av Bak plockades bort från den årliga utställningen av unga konstnärer i Budapest 1967, på grund av kulturpolitiska hänsyn.

 

Lőrinc Borsos består av de två Budapestbaserade konstnärerna Lilla Lőrinc (född 1980) och János Borsos (född 1979). De arbetar tillsammans under namnet Lőrinc Borsos sedan 2008 och beskriver sin konstnärliga produktion som ett verk av en enda konstnär, vars ”kön, sexuella orientering och intellekt i lika hög grad är karaktäriserat av bipolaritet.” Inledningsvis var utgångspunkten för deras gemensamma arbete att föra fram en alternativ nationsbild, som en motvikt mot den officiella bilden av Ungern. Sedan dess har de arbetat med frågeställningar som rör identitet, hierarkier och sociala klyftor. Ett motto som de formulerat kan läsas som ett uttryck för deras tydliga sociala engagemang: ”Konstnären söker sinnesfriden hos dem som inte har en chans.”

 

Verken som presenteras i detta nummer av Dissidentbloggen är huvudsakligen från deras tidiga period, där de leker med eller ändrar på nationella symboler, som flaggor och monument. I dessa verk uppstår en slående meningsförskjutning i symbolerna, ofta med väldigt små medel. Ett mer komplext verk i samma genre är installationen Immovable land, där en modell av det ungerska parlamentet i chamotte (lera) placerats på en solid metallskiva, som sedan ställts på ett vibrerande bord som sätts igång när en betraktare närmar sig. I detta verk, som också är ett uttryck för konstnärernas intresse för bibliska myter, ”ställs symbolen för den ungerska staten inför en paradox om stabilitet, där evighet ställs mot instabilitet och skörhet.” Renovering av verket är förbjuden och processen är färdig först när ”den sista dammpartikeln faller ner från bordet.”

 

På senare år har duon vänt sig alltmer inåt, ”en tre år lång självbespeglande mardröm” som de uttrycker det, vilket resulterat i en mångskiftande serie självporträtt i olika tekniker. Men i processen har även frågor om censur och självcensur kommit till ytan. Det liknar alltså nästan en ödets nyck att duon själva har blivit censurerade som ett resultat av den nuvarande ungerska kulturpolitiken. Men Lőrinc Borsos ger inte upp inför denna typ av begränsningar från högre ort.

- Där vi står nu existerar ingen form av politisk korrekthet eller självcensur, säger de.

 

Läs mer om Lőrinc Borsos här!