Poeten och litteraturkritikern Victor Manuel Mendiola ser med sorg på utvecklingen i sitt hemland Mexiko. I en mycket personlig betraktelse drömmer han sig tillbaka till en svunnen tid – till barndomens Mexiko City.
Ordlekar och dubbeltydighet är något av poeten Luis Miguel Aguilars kännetecken. Diktens ”Juárez”. syftar på såväl landsfadern Benito Juárez, 1806–1872 som på staden Juárez – världens farligaste plats.
De flesta kidnappningar av journalister i Mexiko slutar med mord. Raymundo Pérez Arellano hade tur – han överlevde. För Dissidentbloggen berättar han om vad som hände och varför han kidnappades.
Héctor Gordoa skulle skriva om ett mord som lagts upp i ett klipp på Youtube. Han höll själv på att hamna där. Han släpptes – om han lovade att skriva vad knarkmaffian sade. Annars skulle hans kamrater dö.
”Humorn är den svages främsta vapen”, sade den turkiske författaren Aziz Nesin. I den här korta pjäsen använder sig konstnären och poeten Yeşim Ağaoğlu av just humorn för att åskådliggöra det som händer i hennes land. Ağaoğlu tillhör den nya generationen av tongivande konstnärer och poeter i Turkiet som ser med oro på hur yttrandefriheten alltmer sätts på undantag.
Rättegångar utan slut, vaga bevis och fabricerade dokument är i dag en verklighet i det turkiska rättsväsendet. Översättaren Petek Demir ville inte längre se sina författar- och journalistkollegor hamna i fängelse och började därför arbeta extra som advokatassistent. I den här artikeln tar hos oss bakom kafkaliknande rättegångar där paradoxerna avlöser varandra.
Gülsum Cengiz är en av de mest firade poeterna i Turkiet. Den här dikten skrev hon på 90-talet då kurdiska var ett förbjudet språk i fängelserna. För att kunna tala med sin fängslade son lär sig en kurdisk kvinna en enda mening på turkiska. Trots tjugo år på nacken är den här dikten fortfarande aktuell på många sätt. Cengiz tillägnar den till alla som har berövats sitt språk.
Mizgin Müjde Arslan räknas som en av Turkiets mest intressanta yngre filmskapare. Här nedan berättar hon med egna ord om sitt möte med yttrandefrihetens gränser och vad som hände när hon ville göra film om sin far, som hon knappt träffat men som var aktiv i den kurdiska gerillan.
Censuren i Iran skärps alltmer. Den unga iranska poeten Leili Galehdaran har därför valt att publicera sin tredje diktsamling, Sinior, på det svenska förlaget Baran. Om hon hade gett ut den i Iran, hade det genom censurens försorg blivit en helt annan diktsamling.
