#10 2013

USA: Larry Siems om NSA och digital övervakning

Vad är det för fel på lite digital avlyssning?

Vem drabbas egentligen av den övervakning som Edward Snowden och andra aktivister avslöjat? Vi behöver veta mer, skriver den amerikanske författaren Larry Siems, som nyligen stämt NSA inför rätta. Det vi däremot vet, är att övervakning oftast leder till ännu större inskränkningar.

Egypten: Det fanatiska hjärtat

Läget i det kluvna Egypten är fullt av oklarheter – också för den som lever mitt i krisen, som författaren Somaya Ramadan: ”Hur ska man kunna agera i enlighet med sina egna ställningstaganden, när man inte vet vad man tar

Belarus: En renässansgeneration på flykt

Diktaturens första pris är flukt av utbildade människor. I länder som Belarus och Eritrea skapar förtrycket allt större hål i samhällsväven. Men hur ska de på sikt kunna lagas? Författaren och dissidenten Pavel Marozau har

Iran: Den dag då vi packar våra resväskor

Författaren Roya Zarrin drev under några år en uppskattad yoga-klass i sin hemstad i Iran. Men det var också en plats där mer eller mindre förbjuden litteratur kunde diskuteras öppet – vilket gjorde att hon fick

Sierra Leone: Att läsa sig själv och andra

Tryckfrihet och yttrandefrihet handlar också om att få tillgång till litteraturen. ”Alfabetisering” går inte bara ut på att läras sig läsa – utan också om att kunna klättra ännu högre upp i språkets och litteraturens träd. PEN

Ola Larsmo: Vi måste veta mer om dem som vet allt om oss

Två stora oroshärdar har dominerat nyhetsrapporteringen under det senaste året – den tilltagande humanitära katastrofen i spåren på inbördeskriget i Syrien. Och insikten om hur ”kriget mot terrorismen” gett säkerhetstjänster i väst carte blanche att övervaka i princip all digital kommunikation – och därmed oss alla.

Den syriska tragedin kan vi inbilla oss att vi känner igen. Den påminner om liknande konflikter under de senaste decennierna där civilbefolkningar med skrämmande regelbundenhet gjorts till slaktoffer. Det rör sig nu om en världens hårdaste dikaturer som först mötte ett tilltagande och fredligt motstånd – och vars våldsamma svar på vidsträckta folkliga protester lett till utdragen terror mot hela civilsamhället. Jag tror alla som försökt följa med i utvecklingen framför allt känner vanmakt på gränsen till desperation.

Den digitala övervakning som vi känner under olika namn – Echelon, PRISM, den svenska FRA-lagen – är däremot både välbekant och skrämmande ny. Ända sedan andra världskriget har vi, vare sig vi vetat om det eller ej, levt i ett slags underrättelseekonomi – där uppsnappad information varit politisk valuta i informationsutbytet och spionaget länder och maktblock emellan. Det är inte nytt. Men den kapacitet för informationslagring och sökning som allt kraftfullare digitala redskap fört med sig är på sätt och vis en ny situation. Som Larry Siems skriver i sin artikel här intill blir en sådan teknik närmast till en ”maktens tidsmaskin”: är du plötsligt oppositionell mot något kan du kartläggas i efterhand, och likaså vilka du talat med och skrivit till långt innan du visste att du skulle bli ett ”säkerhetshot” mot någon makthavare. Alla är misstänkta – och om alla är det, är då någon verkligen hotad eller utsatt?